Grunderna i räntefonder
Sparande i en räntefond är
vanligtvis förknippad med en låg risk och är ett sätt för den som vill
minimera risken av sitt sparande men tyvärr samtidigt avsäga sig
möjligheten till större värdeökningar som kan uppnås i aktiefonder.
Aktiefonder har dock mycket högre risk.
Räntefonder
delas vanligtvis upp i olika typer: korta-, medellånga och långa
räntefonder. I ett andra steg är det vanligt att fördela räntefonder i
olika valutor och i ett tredje, mindre vanligt steg i Sverige, är att
dela in dem i olika investeringsinriktning.
Det
viktigaste för dig som ska spara i räntefonder är att förstå skillnaden
mellan korta och långa räntefonder (viktigt för alla 3 faktorerna som är
viktiga för dig). Ett nästa steg är för dig som tänkt att spara i
räntefonder som handlas i andra valutor än svenska kronor att förstå
valutarisken (viktigt för både riskvilligheten hos dig och det
ekonomiska marknadsläget), se förklaring på risker under avsnitten för
risker.
En räntefond placerar i räntebärande värdepapper
(obligationer) för att generera en stadig inkomst genom
kupongbetalningar (ränta). Den totala avkastningen från ett räntebärande
värdepapper består inte bara av kupongbetalningar utan också
förändringar i värdet (priset på värdepapperet). Dessa värdeförändringar
kan både öka och minska värdet av din räntefond men förändringarna är
inte alls lika stora som i en aktie.
Korta och långa räntefonder
Korta
räntefonder kallas också penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder.
Dessa investerar i korta räntepapper som statsskuldsväxlar och olika
obligationer med kortare löptid än 1 år ofta utgivna av staten. Korta
räntefonder påverkas i liten grad av marknadsräntor och lämpar sig
därför till kortsiktiga placeringar och de har låg risk. Korta
räntefonder är generellt sett den säkraste sparformen efter vanligt
sparkonto.
Långa räntefonder kallas också
obligationsfonder. De investerar mestadels i obligationer med längre
löptid än ett år. Dessa värdepapper påverkas av förändringar i
marknadsräntorna och lämpar sig därför till långsiktiga placeringar och
framförallt när marknadsräntorna sjunker. Det är därför viktigt att du
har en klar bild hur landets ekonomi (och framförallt risksbankens
reporänta) kommer att utvecklas. Tidshorisonten på ditt sparande bör
vara på längre sikt (gärna över 1 år). Risken i räntefonder kan också
variera beroende på vilken sorts värdepapper/obligationer de placerar i.
Medellånga
räntefonder är ett mellanting mellan korta och långa räntefonder och de
investerar i en mix av korta och långa värdepapper.
Värdeförändringen
av långa räntefonder är i regel positiv då marknadsräntan sjunker
eftersom värdet på obligationen som räntefonder har köpt ökar. Värdet
ökar på grund av att kupongen (räntan) ofta är fastställd på en högre
nivå från en period när marknadsräntorna var högre. Det
omvända
gäller när marknadsräntan går upp. De korta räntefonderna påverkas i
regel inte alls eller mycket lite av förändringar i marknadsräntorna.
När
marknadsräntorna ligger still på en låg nivå ger det låga
kupongbetalningar (räntor) på värdepapperen som räntefonden köpt och
värdeförändringen på fonden är liten och tvärsom när marknadsräntorna är
höga.
Hur ser du skillnad på korta och långa
räntefonder hos banken. Det första stället att se det på är förstås
namnet på fonden som förklarat tidigare. Det andra för fondens
faktablad, faktabladet ska man alltid läsa för att förstå vilken typ av
fond man tänkt att spara i.
Realräntefond
En
typ av räntefond som inte är lika vanlig är realräntefond. En
realräntefond är till för den som vill ha ett inflationsskyddat
sparande. Denna typ av fond investerar i obligationer, vanligtvis
utgivna av staten, som ger en fast avkastning utöver inflationen. När
obligationen förfaller återbetalas inte bara det nominella beloppet utan
förändringen i inflationen läggs till (när inflationen räknas in kallas
det "real"). Som du nu redan vet, stiger inflationen stiger också
marknadsräntorna och avkastningen på räntebärande papper minskar (långa
räntefonder minskar i värde). Realräntefonder värdesäkrar ditt sparande i
tider med stigande inflation. Dessa obligationer har oftast mycket lång
löptid (flera år) men ändå förhållandevis låg risk. Denna typ av
räntefond passar den som vill ha ett säkert och långsiktig sparande.
Kreditkorgsobligationer
Återigen
finns det olika typer av kreditkorgsobligationer eftersom de placerar i
olika typer av obligationer men strukturen på hur de är uppbyggda är
oftast lika. Det kallas ofta att den är kapitalskyddad och har chans
till högre avkasting än en vanlig räntefond. Den består oftast till
största delen av en nollkupongsobligation men också en annan
investerings/sparform för att kunna uppnå högre avkastning. Detta kan
vara derivat eller annan typ av kreditkorg/obligation. De pengar som
oftast är garanterade är det nominella belopp som du sätter in. Det är
alltså oftast inte någon garanti på avkastning. MEN ditt nominella
belopp är inte alltid det du betalar in, vissa av dessa fonder säljs
till överkurs. Alltså, ditt nomiella belopp är 1000kr men du betalar
1025kr plus vanliga avgifter.
Exempel, du sätter in
1000kr. Av dessa kommer 850kr att investeras i en nollkupongare som
återbetalas till 1000kr när den förfaller och återbetalas. Övriga 150kr
investeras i någon annan form av räntesparande med högre risk för att
uppnå högre avkastning. Detta kan vara ett derivat eller andra
obligationer med högre avkastning men du får full avkastning endast om
vissa händelser inträffar etc.
Se upp för avgiften/courtaget i dessa fonder eftersom de kan ofta vara mycket högre än vanliga räntefonder.
Risker
Som
med allt annat har också räntefonder risker man måste tänka på. I
princip är det 4 risker som en sparar bör veta om när man bestämmer sig
för vilken räntefond man ska spara i. Det är ränterisken, valutarisken,
kreditrisken och inflationsrisken.
Ränterisken
har du förståt om du läst grunderna om räntefonder. Att förstå
ränterisken är en av grundpelarna när man handlar men räntefonder.
Valutarisken är en risk där räntefonden investerar i obligationer med Euro eller US dollar som v
aluta.
Dessa har större risk än en fond i Svenska kronor eftersom valutan kan
ändra sig i värde samtidigt och ändra värdet i din fond. Detta kan
förstås ändra värdet åt rätt håll också! Man ska komma ihåg att vissa
fonder hedgar sin valutaexponering. Med hedge menas att man säkrar sin
valutakurs, om kursen på Euro går åt fel håll och minskar värdet på din
fond kommer hedgen att återställa värdet till vad det skulle ha varit om
fonden placerat i obligationer noterade i Svenska kronor. Detta kan
också gå åt motsatt håll men resultatet är alltide det samma emot
svenska kronor som bas.
Kreditrisken är
att kreditvärdigheten (kredit rating) av de som gett ut obligationerna:
staten, bankerna och företagen kan förändras och detta påverkar värdet
av obligationerna. Fonder som investerar i obligationer utfärdade av
staten (med staten menar jag inte bara Svenska staten utan kan också
vara staten i USA, Storbritannien etc) har lägst kreditrisk. Därefter
kommer en speciell typ av obligationer som utfärdats av banker som
kallas säkerställda obligationer och bostadsobligationer. Dessa har
bankens utgivna lån som säkerhet på samma sätt som du ger ditt hus som
säkerhet när du lånar pengar för att köpa det. Generellt sett har
obligationer från företag något högre kreditrisk än staten och bankerna
(detta är dock inte alltid fallet eftersom vissa stora företag har
mycket högt kreditbetyg och små banker har ofta något lägre
kreditbetyg).
Inflationsrisken är
viktig i tider när landets ekonomi generellt sett går bra och
inflationen stiger (priser på varor blir högre). Marknadsräntorna stiger
ofta i tider med hög inflation och som vi vet sjunker därmed värdet på
långa räntefonder. För att skydda sig till viss grad mot detta går det
att spara i realräntefonder (se nedan).
Investeringsinriktning
Det
tredje var olika investeringsinrikting. Enkelt förklarat är det vilken
typ av utgivare fonden köper räntebärande värdepapper i från. Detta kan
vara ifrån staten (statsobligationer), banker (obligationer,
säkerställda obligationer, bostadsobligationer) eller av större företag
(exempelvis Volvo, Ericsson) där obligationer har getts ut. Det säkraste
är förstås obligationer från staten därefter banker och sist större
företag. Banker är säkrare än större företag mest för att de är ofta
säkerställda mot lån i banken.
Kom ihåg att...
Du behöver
inte bara spara i bara en räntefond och det är idag enkelt att byta
fonder. Det allmänna ekonomiska marknadsläget bör också vara en viktig
faktor i besluten vad spararportföljen ska innehålla. ...läsa fondens
faktablad.
http://lar.snabber.se/grunderna.asp
