Grunderna i räntefonder 

Sparande i en räntefond är vanligtvis förknippad med en låg risk och är ett sätt för den som vill minimera risken av sitt sparande men tyvärr samtidigt avsäga sig möjligheten till större värdeökningar som kan uppnås i aktiefonder. Aktiefonder har dock mycket högre risk.

Räntefonder delas vanligtvis upp i olika typer: korta-, medellånga och långa räntefonder. I ett andra steg är det vanligt att fördela räntefonder i olika valutor och i ett tredje, mindre vanligt steg i Sverige, är att dela in dem i olika investeringsinriktning.

Det viktigaste för dig som ska spara i räntefonder är att förstå skillnaden mellan korta och långa räntefonder (viktigt för alla 3 faktorerna som är viktiga för dig). Ett nästa steg är för dig som tänkt att spara i räntefonder som handlas i andra valutor än svenska kronor att förstå valutarisken (viktigt för både riskvilligheten hos dig och det ekonomiska marknadsläget), se förklaring på risker under avsnitten för risker.

En räntefond placerar i räntebärande värdepapper (obligationer) för att generera en stadig inkomst genom kupongbetalningar (ränta). Den totala avkastningen från ett räntebärande värdepapper består inte bara av kupongbetalningar utan också förändringar i värdet (priset på värdepapperet). Dessa värdeförändringar kan både öka och minska värdet av din räntefond men förändringarna är inte alls lika stora som i en aktie.

Korta och långa räntefonder 

Korta räntefonder kallas också penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. Dessa investerar i korta räntepapper som statsskuldsväxlar och olika obligationer med kortare löptid än 1 år ofta utgivna av staten. Korta räntefonder påverkas i liten grad av marknadsräntor och lämpar sig därför till kortsiktiga placeringar och de har låg risk. Korta räntefonder är generellt sett den säkraste sparformen efter vanligt sparkonto.

Långa räntefonder kallas också obligationsfonder. De investerar mestadels i obligationer med längre löptid än ett år. Dessa värdepapper påverkas av förändringar i marknadsräntorna och lämpar sig därför till långsiktiga placeringar och framförallt när marknadsräntorna sjunker. Det är därför viktigt att du har en klar bild hur landets ekonomi (och framförallt risksbankens reporänta) kommer att utvecklas. Tidshorisonten på ditt sparande bör vara på längre sikt (gärna över 1 år). Risken i räntefonder kan också variera beroende på vilken sorts värdepapper/obligationer de placerar i.

Medellånga räntefonder är ett mellanting mellan korta och långa räntefonder och de investerar i en mix av korta och långa värdepapper.

Värdeförändringen av långa räntefonder är i regel positiv då marknadsräntan sjunker eftersom värdet på obligationen som räntefonder har köpt ökar. Värdet ökar på grund av att kupongen (räntan) ofta är fastställd på en högre nivå från en period när marknadsräntorna var högre. Det omvända gäller när marknadsräntan går upp. De korta räntefonderna påverkas i regel inte alls eller mycket lite av förändringar i marknadsräntorna.

När marknadsräntorna ligger still på en låg nivå ger det låga kupongbetalningar (räntor) på värdepapperen som räntefonden köpt och värdeförändringen på fonden är liten och tvärsom när marknadsräntorna är höga.

Hur ser du skillnad på korta och långa räntefonder hos banken. Det första stället att se det på är förstås namnet på fonden som förklarat tidigare. Det andra för fondens faktablad, faktabladet ska man alltid läsa för att förstå vilken typ av fond man tänkt att spara i.

Realräntefond  

En typ av räntefond som inte är lika vanlig är realräntefond. En realräntefond är till för den som vill ha ett inflationsskyddat sparande. Denna typ av fond investerar i obligationer, vanligtvis utgivna av staten, som ger en fast avkastning utöver inflationen. När obligationen förfaller återbetalas inte bara det nominella beloppet utan förändringen i inflationen läggs till (när inflationen räknas in kallas det "real"). Som du nu redan vet, stiger inflationen stiger också marknadsräntorna och avkastningen på räntebärande papper minskar (långa räntefonder minskar i värde). Realräntefonder värdesäkrar ditt sparande i tider med stigande inflation. Dessa obligationer har oftast mycket lång löptid (flera år) men ändå förhållandevis låg risk. Denna typ av räntefond passar den som vill ha ett säkert och långsiktig sparande.

Kreditkorgsobligationer

Återigen finns det olika typer av kreditkorgsobligationer eftersom de placerar i olika typer av obligationer men strukturen på hur de är uppbyggda är oftast lika. Det kallas ofta att den är kapitalskyddad och har chans till högre avkasting än en vanlig räntefond. Den består oftast till största delen av en nollkupongsobligation men också en annan investerings/sparform för att kunna uppnå högre avkastning. Detta kan vara derivat eller annan typ av kreditkorg/obligation. De pengar som oftast är garanterade är det nominella belopp som du sätter in. Det är alltså oftast inte någon garanti på avkastning. MEN ditt nominella belopp är inte alltid det du betalar in, vissa av dessa fonder säljs till överkurs. Alltså, ditt nomiella belopp är 1000kr men du betalar 1025kr plus vanliga avgifter.

Exempel, du sätter in 1000kr. Av dessa kommer 850kr att investeras i en nollkupongare som återbetalas till 1000kr när den förfaller och återbetalas. Övriga 150kr investeras i någon annan form av räntesparande med högre risk för att uppnå högre avkastning. Detta kan vara ett derivat eller andra obligationer med högre avkastning men du får full avkastning endast om vissa händelser inträffar etc.

Se upp för avgiften/courtaget i dessa fonder eftersom de kan ofta vara mycket högre än vanliga räntefonder.

Risker 

Som med allt annat har också räntefonder risker man måste tänka på. I princip är det 4 risker som en sparar bör veta om när man bestämmer sig för vilken räntefond man ska spara i. Det är ränterisken, valutarisken, kreditrisken och inflationsrisken.

Ränterisken har du förståt om du läst grunderna om räntefonder. Att förstå ränterisken är en av grundpelarna när man handlar men räntefonder.

Valutarisken är en risk där räntefonden investerar i obligationer med Euro eller US dollar som valuta. Dessa har större risk än en fond i Svenska kronor eftersom valutan kan ändra sig i värde samtidigt och ändra värdet i din fond. Detta kan förstås ändra värdet åt rätt håll också! Man ska komma ihåg att vissa fonder hedgar sin valutaexponering. Med hedge menas att man säkrar sin valutakurs, om kursen på Euro går åt fel håll och minskar värdet på din fond kommer hedgen att återställa värdet till vad det skulle ha varit om fonden placerat i obligationer noterade i Svenska kronor. Detta kan också gå åt motsatt håll men resultatet är alltide det samma emot svenska kronor som bas.

Kreditrisken är att kreditvärdigheten (kredit rating) av de som gett ut obligationerna: staten, bankerna och företagen kan förändras och detta påverkar värdet av obligationerna. Fonder som investerar i obligationer utfärdade av staten (med staten menar jag inte bara Svenska staten utan kan också vara staten i USA, Storbritannien etc) har lägst kreditrisk. Därefter kommer en speciell typ av obligationer som utfärdats av banker som kallas säkerställda obligationer och bostadsobligationer. Dessa har bankens utgivna lån som säkerhet på samma sätt som du ger ditt hus som säkerhet när du lånar pengar för att köpa det. Generellt sett har obligationer från företag något högre kreditrisk än staten och bankerna (detta är dock inte alltid fallet eftersom vissa stora företag har mycket högt kreditbetyg och små banker har ofta något lägre kreditbetyg).

Inflationsrisken är viktig i tider när landets ekonomi generellt sett går bra och inflationen stiger (priser på varor blir högre). Marknadsräntorna stiger ofta i tider med hög inflation och som vi vet sjunker därmed värdet på långa räntefonder. För att skydda sig till viss grad mot detta går det att spara i realräntefonder (se nedan).

Investeringsinriktning 

Det tredje var olika investeringsinrikting. Enkelt förklarat är det vilken typ av utgivare fonden köper räntebärande värdepapper i från. Detta kan vara ifrån staten (statsobligationer), banker (obligationer, säkerställda obligationer, bostadsobligationer) eller av större företag (exempelvis Volvo, Ericsson) där obligationer har getts ut. Det säkraste är förstås obligationer från staten därefter banker och sist större företag. Banker är säkrare än större företag mest för att de är ofta säkerställda mot lån i banken.

Kom ihåg att...

Du behöver inte bara spara i bara en räntefond och det är idag enkelt att byta fonder. Det allmänna ekonomiska marknadsläget bör också vara en viktig faktor i besluten vad spararportföljen ska innehålla.   ...läsa fondens faktablad.

http://lar.snabber.se/grunderna.asp